Kommunernas nyckeltal 1987-2018

Område 2019

Taulukossa on käytössä 1.1.2019 aluejako. Alueliitoskuntien tiedot on yhdistetty, poikkeuksena kuitenkin osakuntaliitokset. Merkittävimmät osakuntaliitokset vuodesta 1987 lähtien ovat seuraavat:
Vuonna 2005 siirtyi Ilmajoelta Seinäjoelle 243 asukasta. Osa-alueliitos on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2004 lähtien.
Vuoden 2007 osakuntaliitoksissa siirtyi Längelmäeltä Jämsään 1 068 asukasta ja Orivedelle 576 asukasta. Osa-alueliitokset on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2006 lähtien. Vuosina 1987-2005 Längelmäen väestö on kokonaisuudessaan yhdistetty Jämsään.
Vuoden 2009 alussa siirtyi Sipoosta Helsinkiin 2 046 asukasta. Osa-alueliitos on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2008 lähtien.
Vuoden 2010 osakuntaliitoksissa siirtyi Hämeenlinnasta Hausjärvelle 161 asukasta ja Ruotsinpyhtäältä Pyhtäälle 170 asukasta. Osa-alueliitokset on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2009 lähtien.
Vuoden 2011 osakuntaliitoksissa siirtyi Maskusta Naantaliin 181 asukasta. Osa-alueliitos on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2010 lähtien.
Vuoden 2018 osakuntaliitoksissa siirtyi Oulusta Iihin 417 asukasta. Osa-alueliitos on huomioitu aikasarjassa vuodesta 2017 lähtien.

Tiedot eivät näiltä osin ole vertailukelpoisia koko aikasarjassa ja näillä on vaikutuksia myös maakuntien ja seutukuntien tietoihin.

Uppgifter

Tätortsgrad, %

Med tätortsgrad avses andelen tätortsinvånare av den befolkning vars geografiska läge man känner till. Som tätort definieras alla byggnadsgrupper med minst 200 invånare, där avståndet mellan byggnaderna inte vanligen överstiger 200 meter. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Folkmängd

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Förändring i folkmängden från året innan, %

Förändring i folkmängden i procent under året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen personer under 15 år av befolkningen, %

Andelen personer under 15 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen 15–64-åringar av befolkningen, %

Andelen 15–64-åringar av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen personer över 64 år av befolkningen, %

Andelen personer över 64 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen svenskspråkiga av befolkningen, %

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen utländska medborgare av befolkningen, %

Med medborgarskap avses en persons medborgarskap i ett visst land. Vanligen är nationaliteten något man får via födseln, men den kan ändras via flyttning till ett annat land. En person kan också vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 359/2003 och medborgarskapsförordningen 699/1985). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår han/hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han/hon i statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket han/hon kommit till Finland. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Födelseöverskott, personer

Födelseöverskott, dvs. den naturliga folkökningen, avser skillnaden mellan levande födda och döda. Källa: Befolkningsstatistik, Statistikcentralen.

Inflyttningsöverskott/-underskott mellan kommunerna, personer

Med inflyttningsöverskott/-underskott mellan kommunerna avses nettoflyttning mellan kommuner. Nettoflyttning mellan kommuner är skillnaden mellan inflyttning mellan kommuner och utflyttning mellan kommuner vid presentation av uppgifter enligt kommunbaserade områdesindelningar. Källa: Statistiken över flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Antal familjer

En familj utgörs av sammanboende gifta eller samboende par eller sammanboende personer som registrerat sitt partnerskap och av deras barn, av endera föräldern tillsammans med sina barn, samt av gifta par utan barn samt personer som registrerat sitt partnerskap och som inte har barn. Under perioden 1.3.2002 till 28.2.2017 har personer av samma kön kunnat registrera sitt partnerskap. Ändringen av äktenskapslagen trädde i kraft 1.3.2017 och sedan dess har personer av samma kön kunnat ingå äktenskap. Samtidigt upphörde registreringen av partnerskap mellan samma kön. Källa: Familjestatistiken, Statistikcentralen.

Antal bostadshushåll

Alla de personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Enligt det centrala befolkningsregistret bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer som är på okänd ort inga hushåll. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Andelen bostadshushåll som bor i rad- eller småhus, %

Andelen bostadshushåll som bor i rad- eller småhus av alla bostadshushåll. Alla de personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Enligt befolkningsdatasystem bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer som är på okänd ort inga hushåll. Radhus är bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus. Med småhus avses egnahemshus, parhus samt egnahemshus med två våningar, som har två bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Andelen bostadshushåll som bor i hyresbostäder, %

Andelen bostadshushåll som bor i hyresbostäder av alla bostadshushåll. Alla de personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. Enligt befolkningsdatasystem bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer som är på okänd ort inga hushåll. Med hyresbostad avses en bostad som den boende besitter med stöd av ett hyresavtal varvid hyresgästen betalar hyra för användning av lägenheten och därtillhörande förmåner. Som hyresbostäder klassificeras aravahyresbostäder, räntestödshyres- och andra hyresbostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Andelen personer som avlagt examen på minst andra stadiet av befolkningen som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Andelen personer som avlagt examen på högre nivå av befolkningen som fyllt 15 år, %

Till personer som avlagt examen på högre nivå räknas de som avlagt examen på lägsta högre nivå, lägre och högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal, %

Det relativa sysselsättningstalet är andelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen personer som arbetar i sin bostadskommun, %

Andelen personer som arbetar i sin bostadskommun av den sysselsatta arbetskraften avser andelen som arbetar i sin bostadskommun av alla sysselsatta som bor i den aktuella kommunen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetslösas andel av arbetskraften, %

Till arbetskraften hör alla 15–74-åringar som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Fr.o.m. år 2005 har den undre åldersgränsen för sysselsatta varit 18 år. P.g.a. tidsseriens jämförbarhet har arbetslösas andel av arbetskraften beräknats utgående från den här 18–74-åriga befolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen pensionärer av befolkningen, %

Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Alla som fyllt 74 år har betraktats som pensionärer. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Ekonomisk försörjningskvot

Befolkningsstrukturen mäts med den s.k. ekonomiska försörjningskvoten, där man räknar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per hundra sysselsatta. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Antalet arbetsplatser i kommunen

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom primärproduktionen, %

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På basis av näringsgrensindelningen TOL 2008 omfattar primärproduktion klassen: A Jordbruk, skogsbruk och fiske. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom förädling, %

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På basis av näringsgrensindelningen TOL 2008 omfattar förädling klasserna: B Utvinning av mineral, C Tillverkning, D Försörjning av el, gas, värme och kyla och E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering, F Byggverksamhet. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom tjänster, %

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På basis av näringsgrensindelningen TOL 2008 omfattar tjänster klasserna: G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, H Transport och magasinering, I Hotell- och restaurangverksamhet, J Informations- och kommunikationsverksamhet, K Finans- och försäkringsverksamhet, L Fastighetsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, P Utbildning, Q Vård och omsorg; sociala tjänster, R Kultur, nöje och fritid, S Annan serviceverksamhet, T Förvärvsarbete i hushåll. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatssufficiens

Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 procent är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatta sysselsatta personer. Om arbetsplatssufficiensen är mindre än 100 procent är förhållandet det omvända.

Årsbidrag, €/invånare

Som befolkningsuppgift har man använt befolkningsmängden som bor i området vid respektive års slut. Årsbidraget anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Årsbidraget är en viktig indikator när det gäller att bedöma den interna finansieringens tillräcklighet. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Källa: Kommunekonomi, Statistikcentralen.

Lånestock, €/invånare

Som befolkningsuppgift har man använt befolkningsmängden som bor i området vid respektive års slut. Med lånestock avses: Främmande kapital - (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Resultatregleringar + Övriga skulder) i kommunens balansräkning. Med kommunens lånestock avses räntebelagt främmande kapital. Källa: Kommunekonomi, Statistikcentralen.

Koncernens årsbidrag, €/invånare

Som befolkningsuppgift har man använt befolkningsmängden som bor i området vid respektive års slut. Årsbidraget anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats. Årsbidraget är en viktig indikator när det gäller att bedöma den interna finansieringens tillräcklighet. Grundantagandet är att den interna finansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Källa: Kommunekonomi, Statistikcentralen.

Undervisnings- och kulturverksamhet totalt, nettodriftskostnader, €/invånare

Som befolkningsuppgift har man använt befolkningsmängden som bor i området vid respektive års slut. Nettodriftskostnader = driftskostnader – driftsintäkter. Driftsintäkter = verksamhetsintäkter totalt + förändringar av produktlager + tillverkning för eget bruk + överföringsinkomster. Källa: Kommunekonomi, Statistikcentralen.

Social- och hälsovård totalt, nettodriftskostnader, €/invånare

Som befolkningsuppgift har man använt befolkningsmängden som bor i området vid respektive års slut. Nettodriftskostnader = driftskostnader – driftsintäkter. Driftskostnader = verksamhetskostnader totalt + avskrivningar och nedskrivningar + överföringsutgifter. Källa: Kommunekonomi, Statistikcentralen.