142h -- Regional tidserier, 1987-2023

Uppgifter

Folkmängd

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Folkökning

Folkökningen är summan av den naturliga folkökningen, nettoflyttningen mellan kommunerna och nettomigrationen. Källa: Befolkningsstatistik, Statistikcentralen.

Folkökning, promille av medelfolkmängden

Folkökningen är summan av den naturliga folkökningen, nettoflyttningen mellan kommunerna och nettomigrationen. Promille av medelfolkmängden. Källa: Befolkningsstatistik, Statistikcentralen.

Förändring i folkmängden från året innan, %

Förändring i folkmängden i procent under året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Förändring i folkmängden under loppet av fem år, %

Förändring i folkmängden i procent under loppet av fem år. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Män

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Kvinnor per 1 000 män

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 7-åringar

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 7-åringar, %

Andelen personer under 7 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 15-åringar

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 15-åringar, %

Andelen personer under 15 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Förändring i antalet personer under 15 år från året innan, %

Förändring i antalet personer under 15 år från året innan i procent. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Förändring i antalet personer under 15 år under loppet av fem år, %

Förändring i antalet personer under 15 år under loppet av fem år i procent. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

15-64-åringar

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

15-64-åringar, %

Andelen personer i åldern 15-64 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Förändring i antalet 15-64-åringar från året innan, %

Förändring i antalet 15-64-åringar från året innan i procent. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Förändring i antalet 15-64-åringar under loppet av fem år, %

Förändring i antalet 15-64-åringar under loppet av fem år i procent. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Över 64-åringar

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Över 64-åringar, %

Andelen personer över 64 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 15-åringar och över 64-åringar

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Under 15-åringar och över 64-åringar, %

Den sammanräknade andelen personer under 15 år och över 64 år av hela befolkningen. Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Ålder är personens ålder i hela år i slutet av året. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Demografisk försörjningskvot

Den demografiska försörjningskvoten anges som förhållandet mellan antalet personer i icke-arbetsför ålder och antalet personer i arbetsför ålder, dvs. hur många personer i icke-arbetsför ålder det finns per hundra personer i arbetsför ålder inom ett visst område. Till personer i arbetsför ålder räknas 15-64-åringar. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Befolkningens genomsnittsålder

I fråga om befolkningsförändringar avses med ålder åldern på händelsedatumet. I fråga om befolkningsförändringar avses med ålder åldern på händelsedatumet. Genomsnittsåldern är summan av åldern på alla personer som upplevt händelsen i fråga dividerad med antalet personer. Eftersom åldern avser det antal år en person fyllt vid händelsedagen är åldern inte exakt. Därför utgår beräkningarna av medelåldern från antagandet att alla personer i genomsnitt var x+0,5 år vid händelsetidpunkten. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Befolkningens genomsnittsålder, män

I fråga om befolkningsförändringar avses med ålder åldern på händelsedatumet. Genomsnittsåldern är summan av åldern på alla personer som upplevt händelsen i fråga dividerad med antalet personer. Eftersom åldern avser det antal år en person fyllt vid händelsedagen är åldern inte exakt. Därför utgår beräkningarna av medelåldern från antagandet att alla personer i genomsnitt var x+0,5 år vid händelsetidpunkten. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Befolkningens genomsnittsålder, kvinnor

I fråga om befolkningsförändringar avses med ålder åldern på händelsedatumet. Genomsnittsåldern är summan av åldern på alla personer som upplevt händelsen i fråga dividerad med antalet personer. Eftersom åldern avser det antal år en person fyllt vid händelsedagen är åldern inte exakt. Därför utgår beräkningarna av medelåldern från antagandet att alla personer i genomsnitt var x+0,5 år vid händelsetidpunkten. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Svenskspråkiga

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Svenskspråkiga, %

Med befolkning avses den befolkning som är stadigvarande bosatt i området. De personer som enligt befolkningsdatasystemet hade hemvist i Finland i slutet av året, hör till befolkningen oberoende av medborgarskap. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Utländska medborgare

Med medborgarskap avses en persons medborgarskap i ett visst land. Vanligen är medborgarskap något man förvärvar vid födseln, men det kan ändras via flyttning till ett annat land. En person kan också vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 2003/359 och medborgarskapsförordningen 1985/699). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår han eller hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han eller hon i registret och statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket han eller hon kommit till Finland. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Utländska medborgare, %

Med medborgarskap avses en persons medborgarskap i ett visst land. Vanligen är medborgarskap något man förvärvar vid födseln, men det kan ändras via flyttning till ett annat land. En person kan också vara medborgare i flera länder (se medborgarskapslagen 2003/359 och medborgarskapsförordningen 1985/699). Om en person är medborgare i två länder, av vilka det ena är Finland, ingår han eller hon i statistiken som finsk medborgare. Om en utländsk medborgare som bor i Finland har medborgarskap i flera andra länder, ingår han eller hon i registret och statistiken som medborgare i det land som utfärdat det pass med vilket han eller hon kommit till Finland. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen

Tätortsbefolkning

Som tätort definieras alla byggnadsgrupper med minst 200 invånare, där avståndet mellan byggnaderna inte vanligen överstiger 200 meter. Källa: Befolkningsstruktur, Statistikcentralen.

Tätortsgrad, %

Med tätortsgrad avses andelen tätortsinvånare av den befolkning vars geografiska läge man känner till. Som tätort definieras alla byggnadsgrupper med minst 200 invånare, där avståndet mellan byggnaderna inte vanligen överstiger 200 meter.

Födda

Antalet levande födda. Med levande födda avses nyfödda, som efter födseln andats eller visat andra livstecken. Bara levande födda barn till kvinnor som bor stadigvarande i Finland beaktas i statistiken över folkmängden. Källa: Födda, Statistikcentralen.

Födda/1 000 invånare

Antalet levande födda per 1 000 invånare. Som befolkningsbegrepp används medelfolkmängden. Med levande födda avses nyfödda, som efter födseln andats eller visat andra livstecken. Bara levande födda barn till kvinnor som bor stadigvarande i Finland beaktas i statistiken över folkmängden. Källa: Födda, Statistikcentralen.

Avlidna

De personer som under tidpunkten för dödsfallet är fast bosatta i Finland statistikförs som avlidna i Finland. Källa: Avlidna, Statistikcentralen.

Avlidna/1 000 invånare

De personer som under tidpunkten för dödsfallet är fast bosatta i Finland statistikförs som avlidna i Finland. Antalet döda per 1 000 invånare. Som befolkningsbegrepp används medelfolkmängden. Källa: Avlidna, Statistikcentralen.

Födelseöverskott, personer

Födelseöverskottet, det vill säga den naturliga folkökningen, avser skillnaden mellan antalet levande födda och avlidna. Källa: Befolkningsstatistik, Statistikcentralen.

Födelseöverskott (naturlig folkökning), promille

Födelseöverskottet, det vill säga den naturliga folkökningen, avser skillnaden mellan antalet levande födda och avlidna. Promille av medelfolkmängden. Källa: Befolkningsstatistik, Statistikcentralen.

Flyttningsbalans, promille av medelfolkmängden

Flyttningsbalansen är den andel som inflyttningsöverskottet eller inflyttningsunderskottet, dvs. nettoflyttningen, utgör av områdets medelfolkmängd under det aktuella året. Vanligen anges den i promille. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Invandrare

En invandrare är en person som under statistikåret flyttat till Finland för att stadigvarande bosätta sig här. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Utvandrade

En utvandrare är en person som under statistikåret stadigvarande flyttat bort från Finland. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Nettoinvandring

Nettoinvandringen är skillnaden mellan antalet invandrare och utvandrare. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Nettoinvandring, promille av medelfolkmängden

Nettoinvandringen är skillnaden mellan antalet invandrare och utvandrare. Promille av medelfolkmängden. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Utflyttning mellan kommuner

Med utflyttning mellan kommuner avses de personer som flyttat från kommunen till en annan kommun. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Inflyttning mellan kommuner

Med inflyttning mellan kommuner avses de personer som flyttat till kommunen från en annan kommun. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Inflyttningsöverskott/inflyttningsunderskott mellan kommunerna, personer

Med inflyttningsöverskott/-underskott mellan kommunerna avses nettoflyttning mellan kommuner. Nettoflyttning mellan kommuner är skillnaden mellan inflyttning mellan kommuner och utflyttning mellan kommuner vid presentation av uppgifter enligt kommunbaserade områdesindelningar. Källa: Flyttningsrörelsen, Statistikcentralen.

Flyttningsbalans mellan kommunerna, promille av medelfolkmängden

Flyttningsbalansen mellan kommunerna är den andel som inflyttningsöverskottet eller inflyttningsunderskottet, dvs. nettoflyttningen, utgör av områdets medelfolkmängd. Vanligen anges den i promille.

Medelytan i bostäderna, m2

Medelytan (m2) i bostäder som används för stadigvarande boende. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Familjer

En familj utgörs av sammanboende gifta eller samboende par eller sammanboende personer som registrerat sitt parförhållande och av deras barn, av endera föräldern tillsammans med sina barn, samt av gifta par utan barn samt personer som registrerat sitt parförhållande och som inte har barn. Personer av samma kön har kunnat registrera sitt parförhållande från och med 1.3.2002. Källa: Familjer, Statistikcentralen.

Bostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt det centrala befolkningsregistret bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushållens genomsnittliga storlek, personer

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Trångbodda bostadshushåll

Med trångbodda bostadshushåll avses de bostadshushåll där det finns fler än en person per rum, då köket inte räknas med i rumsantalet. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Trångbodda bostadshushåll, %

Andelen trångbodda bostadshushåll av alla bostadshushåll. Med trångbodda bostadshushåll avses de bostadshushåll där det finns fler än en person per rum, då köket inte räknas med i rumsantalet. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Enpersonsbostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Enpersonsbostadshushåll, %

Andelen bostadshushåll som består av en person av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Tvåpersonersbostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Tvåpersonersbostadshushåll, %

Andelen bostadshushåll som består av två personer av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Trepersonersbostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Trepersonersbostadshushåll, %

Andelen bostadshushåll som består av tre personer av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Större än trepersonersbostadshushåll

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Större än trepersonersbostadshushåll, %

Andelen bostadshushåll som består av fyra eller fler personer av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. I bostadshushåll ingår inte personer som enligt det centrala befolkningsregistret stadigvarande bor på anstalt eller utomlands, personer som är bostadslösa och personer med okänd vistelseort. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadsyta för permanent bebodda bostäder, m2

De bebodda bostädernas totala bostadsyta, m2. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadsyta, m2/person, när bostadsytan är känd

De bebodda bostädernas bostadsyta m2/person (inkl. bostäder vars bostadsyta är känd). Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadshushåll som bor i rad- eller småhus

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Radhus är bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus. Med småhus avses egnahemshus, parhus samt egnahemshus med två våningar, som har två bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i rad- eller småhus, %

Andelen bostadshushåll som bor i rad- eller småhus av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Radhus är bostadsbyggnader som består av minst tre sammanbyggda småhus. Med småhus avses egnahemshus, parhus samt egnahemshus med två våningar, som har två bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i småhus

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Med småhus avses egnahemshus, parhus samt egnahemshus med två våningar, som har två bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i småhus, %

Andelen bostadshushåll som bor i småhus av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Med småhus avses egnahemshus, parhus samt egnahemshus med två våningar, som har två bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i rad- eller kedjehus

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Rad- och kedjehus är hus med minst tre bostäder som är kopplade till varandra via förråd, tak e.d. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i rad- eller kedjehus, %

Andelen bostadshushåll som bor i rad- eller kedjehus av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Rad- och kedjehus är hus med minst tre bostäder som är kopplade till varandra via förråd, tak e.d. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i flervåningshus

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Som flervåningsbostadshus klassificeras ett hus med minst tre bostäder som har minst två bostäder ovanpå varandra. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i flervåningshus, %

Andelen bostadshushåll som bor i flervåningsbostadshus av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Som flervåningsbostadshus klassificeras ett hus med minst tre bostäder som har minst två bostäder ovanpå varandra. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i andra byggnader

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Andra byggnader är andra än småhus, radhus och flervåningsbostadshus. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadshushåll som bor i andra byggnader, %

Andelen bostadshushåll som bor i andra byggnader av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Andra byggnader är andra än småhus, radhus och flervåningsbostadshus. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostäder som inte används för stadigvarande boende

Som bostad som inte används för stadigvarande boende definieras de bostäder där det inte bor en enda person stadigvarande enligt det befolkningsdatasystem som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostäder som inte används för stadigvarande boende, %

Andelen bostäder som inte används för stadigvarande boende av alla bostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i ägarbostäder

Bostadshushåll som bor i ägarbostad är bostadshushåll där bostadsinnehavaren äger huset eller bostadsaktierna. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i ägarbostäder, %

Andelen bostadshushåll som bor i ägarbostäder av alla bostadshushåll. Bostadshushåll som bor i ägarbostad är bostadshushåll där bostadsinnehavaren äger huset eller bostadsaktierna. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Bostadshushåll som bor i hyresbostäder

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Med hyresbostad avses en bostad som den boende besitter med stöd av ett hyresavtal varvid hyresgästen betalar hyra för användning av lägenheten och därtillhörande förmåner. Som hyresbostäder klassificeras aravahyresbostäder, räntestödshyres- och andra hyresbostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadshushåll som bor i hyresbostäder, %

Andelen bostadshushåll som bor i hyresbostäder av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Med hyresbostad avses en bostad som den boende besitter med stöd av ett hyresavtal varvid hyresgästen betalar hyra för användning av lägenheten och därtillhörande förmåner. Som hyresbostäder klassificeras aravahyresbostäder, räntestödshyres- och andra hyresbostäder. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadshushåll som bor i bostadsrättsbostäder eller i bostäder med okänd upplåtelseform/i andra bostäder

Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Bostadshushåll som bor i bostadsrättsbostäder eller i bostäder med okänd upplåtelseform/i andra bostäder, %

Andelen bostadshushåll som bor i bostadsrättsbostäder eller i bostäder med okänd upplåtelseform eller i andra bostäder av alla bostadshushåll. Ett bostadshushåll bildas av alla de personer som stadigvarande bor i samma bostadslägenhet. Enligt befolkningsdatasystemet bildar personer som stadigvarande bor på anstalt, bostadslösa, personer som bor utomlands och personer med okänd vistelseort inga bostadshushåll. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Åldringsbostadshushåll som bor i välutrustade bostäder

Ett åldringsbostadshushåll är ett bostadshushåll där det bor minst en person som fyllt 65 år. En välutrustad bostad har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Åldringsbostadshushåll som bor i välutrustade bostäder, %

Andelen åldringsbostadshushåll som bor i välutrustade bostäder av alla åldringsbostadshushåll. Ett åldringsbostadshushåll är ett bostadshushåll där det bor minst en person som fyllt 65 år. En välutrustad bostad har vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Åldringsbostadshushåll som bor i bristfälligt utrustade bostäder eller i bostäder med okänd utrustningsnivå

Ett åldringsbostadshushåll är ett bostadshushåll där det bor minst en person som fyllt 65 år. En bristfälligt utrustad bostad saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Åldringsbostadshushåll som bor i bristfälligt utrustade bostäder, %

Andelen åldringsbostadshushåll som bor i bristfälligt utrustade bostäder av alla åldringsbostadshushåll. Ett åldringsbostadshushåll är ett bostadshushåll där det bor minst en person som fyllt 65 år. En bristfälligt utrustad bostad saknar något av följande: vattenledning, avlopp, varmvatten, WC, tvättutrymmen (antingen dusch/badrum eller bastu i lägenheten) samt central- eller elvärme. Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen.

Byggnadernas våningsyta, m2

Våningsyta (m2) för alla byggnader. I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Bostadsbyggnadernas våningsyta, m2

Bostadsbyggnadernas våningsyta (m2). I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Bostadsbyggnadernas våningsyta, %

Andelen våningsyta i bostadsbyggnader av våningsytan i alla byggnader. I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Affärs- och kontorsbyggnadernas våningsyta, m2

Affärs- och kontorsbyggnadernas våningsyta (m2). I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Affärs- och kontorsbyggnadernas våningsyta, %

Andelen våningsyta i affärs- och kontorsbyggnader av våningsytan i alla byggnader. I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Undervisnings-, samlings- och vårdbyggnadernas samt övriga byggnaders våningsyta, m2

Undervisnings-, samlings- och vårdbyggnadernas samt övriga byggnaders våningsyta (m2). I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Undervisnings-, samlings- och vårdbyggnadernas samt övriga byggnaders våningsyta, %

Andelen våningsyta i undervisnings-, samlings- och vårdbyggnader samt övriga byggnader av våningsytan i alla byggnader. I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Industri-, lager- och trafikbyggnadernas våningsyta, m2

Industri-, lager- och trafikbyggnadernas våningsyta (m2). I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Industri-, lager- och trafikbyggnadernas våningsyta, %

Andelen våningsyta i industri-, lager- och trafikbyggnader av våningsytan i alla byggnader. I byggnadens våningsyta inräknas våningarnas yta och den del av vindens eller källarvåningens yta där det finns bostads- eller arbetsrum eller andra utrymmen i enlighet med byggnadens huvudsakliga användningssyfte. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Fritidshus

Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Fritidshus/1 000 invånare

Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Sommargäster

Antalet sommargäster per kommun har räknats enligt det totala antalet personer i fritidshusägarens bostadshushåll. I antalet sommargäster medräknas inte personer vars fritidshus finns i boendekommunen. Om ett bostadshushåll har fritidshus i flera kommuner har medlemmarna räknats som sommargäster i alla kommuner i fråga. Fritidshus som ägs av dödsbon, som ägs samfällt eller som ägs av utlänningar har inte kunnat beaktas då antalet sommargäster räknats. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Sommargäster/100 invånare

Sommargäster/100 personer som är stadigvarande bosatta i kommunen. Antalet sommargäster per kommun har räknats enligt det totala antalet personer i fritidshusägarens bostadshushåll. I antalet sommargäster medräknas inte personer vars fritidshus finns i boendekommunen. Om ett bostadshushåll har fritidshus i flera kommuner har medlemmarna räknats som sommargäster i alla kommuner i fråga. Fritidshus som ägs av dödsbon, som ägs samfällt eller som ägs av utlänningar har inte kunnat beaktas då antalet sommargäster räknats. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Privata fritidshus ägda av personer från andra orter

Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Privata fritidshus ägda av personer från andra orter, %

Med fritidshus (sommarstuga) avses en fast byggnad som är uppförd på platsen och som används som semester- eller fritidsbostad. Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Ingen examen efter grundnivå, 25-29-åringar

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, 25-29-åringar, andel av åldersgruppen, %

Andelen 25-29-åringar som avlagt examen på högst grundnivå av alla 25-29-åringar. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, personer som fyllt 15 år

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

Andelen personer som avlagt examen på högst grundnivå av alla personer som fyllt 15 år. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, män som fyllt 15 år

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, andel av män som fyllt 15 år, %

Andelen personer som avlagt examen på högst grundnivå av alla personer som fyllt 15 år. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, kvinnor som fyllt 15 år

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, andel av kvinnor som fyllt 15 år, %

Andelen personer som avlagt examen på högst grundnivå av alla personer som fyllt 15 år. Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på minst andra stadiet

Med personer som avlagt examen på minst mellannivå avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på minst andra stadiet, andel av personer som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Män som avlagt examen på minst andra stadiet

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Män som avlagt examen på minst andra stadiet, andel av män som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Kvinnor som avlagt examen på minst andra stadiet

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Kvinnor som avlagt examen på minst andra stadiet, andel av kvinnor som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på minst andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen, yrkes- och specialyrkesexamen samt examen på högre nivå. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Personer som avlagt examen på högre nivå

Till personer som avlagt examen på högre nivå räknas de som avlagt examen på lägsta högre nivå, lägre och högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå. Källa: Statistikcentralen, befolkningens utbildningsstruktur

Personer som avlagt examen på högre nivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

Till personer som avlagt examen på högre nivå räknas de som avlagt examen på lägsta högre nivå, lägre och högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå. Källa: Statistikcentralen, befolkningens utbildningsstruktur

Personer som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen, andel av personer som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen, andel av män som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på andra stadiet och specialyrkesexamen, andel av kvinnor som fyllt 15 år, %

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på lägsta högre nivå

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på lägsta högre nivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på lägsta högre nivå

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på lägsta högre nivå, andel av män som fyllt 15 år, %

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på lägsta högre nivå

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på lägsta högre nivå, andel av kvinnor som fyllt 15 år, %

Utbildning på lägsta högre nivå tar 2-3 år efter mellannivån. Sådana utbildningar är t.ex. tekniker-, merkonom- och sjukskötarexamina, som inte är yrkeshögskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på lägre högskolenivå

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på lägre högskolenivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på lägre högskolenivå

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Män som avlagt examen på lägre högskolenivå, andel av män som fyllt 15 år, %

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på lägre högskolenivå

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Kvinnor som avlagt examen på lägre högskolenivå, andel av kvinnor som fyllt 15 år, %

För lägre högskoleexamen krävs i regel 3-4 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till lägre högskolenivå räknas t.ex. yrkeshögskoleexamina och lägre högskoleexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på högre högskolenivå

För examen på högre högskolenivå krävs i regel 5-6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på högre högskolenivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

För examen på högre högskolenivå krävs i regel 5-6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på forskarutbildningsnivå

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller doktorsavhandling. Dessa examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Personer som avlagt examen på forskarutbildningsnivå, andel av personer som fyllt 15 år, %

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller doktorsavhandling. Dessa examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, över 20-åringar

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ingen examen efter grundnivå, över 20-åringar, andel av åldersgruppen, %

Personer som avlagt examen på grundnivå har högst 9 års utbildning. Sådan utbildning är t.ex. folk-, mellan- och grundskoleexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Över 20-åringar som avlagt examen på andra stadiet

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Över 20-åringar som avlagt examen på andra stadiet, andel av åldersgruppen, %

Med personer som avlagt examen på andra stadiet avses de som avlagt studentexamen, yrkesinriktad grundexamen och yrkes- och specialyrkesexamen. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen

Över 20-åringar som avlagt examen på högre högskolenivå

För examen på högre högskolenivå krävs i regel 5-6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Över 20-åringar som avlagt examen på högre högskolenivå, andel av åldersgruppen, %

För examen på högre högskolenivå krävs i regel 5-6 år av heltidsstudier efter mellannivån. Till utbildning på högre högskolenivå räknas t.ex. magisterexamina och läkarnas specialiseringsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Över 20-åringar som avlagt examen på forskarutbildningsnivå, andel av åldersgruppen, %

För examen på forskarutbildningsnivå krävs självständigt och publiceringsbart forskningsarbete eller doktorsavhandling. Dessa examina är vetenskapliga licentiat- eller doktorsexamina. Källa: Befolkningens utbildningsstruktur, Statistikcentralen.

Ekonomisk försörjningskvot

Befolkningsstrukturen mäts med den s.k. ekonomiska försörjningskvoten, där man räknar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per hundra sysselsatta. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatssufficiens

Arbetsplatssufficiens anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Om arbetsplatssufficiensen är över 100 är antalet arbetsplatser inom området större än antalet inom området bosatt sysselsatt arbetskraft. Om arbetsplatssufficiensen däremot är mindre än 100 är förhållandet det omvända. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Inom området bosatt sysselsatt arbetskraft

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen sysselsatt arbetskraft av befolkningen, %

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Förändring i antalet sysselsatta från året innan, %

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatt arbetskraft inom primärproduktionen

Primärproduktionen omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: A Jordbruk, skogsbruk och fiske. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen sysselsatta inom primärproduktionen av alla sysselsatta, %

Primärproduktionen omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: A Jordbruk, skogsbruk och fiske. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatt arbetskraft inom förädling

Förädling omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral, C Tillverkning, D Försörjning av el, gas, värme och kyla, E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering samt F Byggverksamhet. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen sysselsatta inom förädling av alla sysselsatta, %

Förädling omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral, C Tillverkning, D Försörjning av el, gas, värme och kyla, E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering samt F Byggverksamhet. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatt arbetskraft inom servicenäringarna

Servicenäringarna omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, H Transport och magasinering, I Hotell- och restaurangverksamhet, J Informations- och kommunikationsverksamhet, K Finans- och försäkringsverksamhet, L Fastighetsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, P Utbildning, Q Vård och omsorg; sociala tjänster, R Kultur, nöje och fritid, S Annan serviceverksamhet, T Förvärvsarbete i hushåll. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen sysselsatta inom servicenäringarna av alla sysselsatta, %

Servicenäringarna omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, H Transport och magasinering, I Hotell- och restaurangverksamhet, J Informations- och kommunikationsverksamhet, K Finans- och försäkringsverksamhet, L Fastighetsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, P Utbildning, Q Vård och omsorg; sociala tjänster, R Kultur, nöje och fritid, S Annan serviceverksamhet, T Förvärvsarbete i hushåll. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

sysselsatta 20-64-åringar

Med inom området bosatt sysselsatt arbetskraft avses samtliga sysselsatta som bor inom området, oberoende av var de arbetar. Den inom området bosatta sysselsatta arbetskraften utgör den s.k. sysselsatta nattbefolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 20-64-åringar, %

Det relativa sysselsättningstalet är andelen av befolkningen i samma ålder. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som arbetar i sin boendekommun

Personer som arbetar i sin boendekommun är personer vars arbetsplats finns i boendekommunen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som arbetar i sin boendekommun, andel av de sysselsatta, %

Andelen personer som arbetar i sin boendekommun av den sysselsatta arbetskraften avser andelen som arbetar i sin boendekommun av alla sysselsatta som bor i den aktuella kommunen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som arbetar utanför sin bostadskommun

Med utpendling avses alla de sysselsatta vars arbetsplats ligger utanför boendekommunen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som arbetar utanför sin bostadskommun, % av sysselsatta i området

Med utpendling avses alla de sysselsatta vars arbetsplats ligger utanför boendekommunen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som pendlar till arbetsplatsens kommun

Med inpendling avses alla som arbetar i en viss kommun men som är bosatta i en annan kommun. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Personer som pendlar till arbetsplatsens kommun, % av personer som arbetar i området

Med inpendling avses alla som arbetar i en viss kommun men som är bosatta i en annan kommun. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetslösa

Till den arbetslösa arbetskraften räknas de 15-74-åringar som var arbetslösa under årets sista arbetsdag. Uppgiften om arbetslöshet baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetslösa av befolkningen, %

Työttömien osuus väestöstä prosentteina. Työttömään työvoimaan luetaan vuoden viimeisenä työpäivänä työttömänä olleet 15-74 -vuotiaat henkilöt. Tieto työttömyydestä on saatu työministeriön työnhakijarekisteristä. Lähde: Työssäkäyntitilasto, Tilastokeskus.

Arbetslösa 18-64-åringar

Till den arbetslösa arbetskraften räknas de 15-74-åringar som var arbetslösa under årets sista arbetsdag. Uppgiften om arbetslöshet baserar sig på Arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetslösa av arbetskraften, %

Till arbetskraften hör alla 15-74-åringar som under årets sista vecka antingen var sysselsatta eller arbetslösa. Fr.o.m. år 2005 har den undre åldersgränsen för sysselsatta varit 18 år. P.g.a. tidsseriens jämförbarhet har det relativa sysselsättningstalet beräknats utgående från den här 18-74-åriga befolkningen. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetslöshetsrisk, %

Med arbetslöshetsrisken avses andelen av de sysselsatta som blivit arbetslös under året av antalet sysselsatta året innan. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Arbetslöshetsrisk, män, %

Med arbetslöshetsrisken avses andelen av de sysselsatta som blivit arbetslös under året av antalet sysselsatta året innan. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Arbetslöshetsrisk, kvinnor, %

Med arbetslöshetsrisken avses andelen av de sysselsatta som blivit arbetslös under året av antalet sysselsatta året innan. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Studerande

En studerande eller en skolelev är en person som fyllt 15 år och som studerar på heltid vid någon läroanstalt och som inte förvärvsarbetar eller är arbetslös. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen studerande av befolkningen, %

En studerande eller en skolelev är en person som fyllt 15 år och som studerar på heltid vid någon läroanstalt och som inte förvärvsarbetar eller är arbetslös. Också personer som den sista veckan under året fick arbetskraftsutbildning räknas som studerande. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Beväringar, civiltjänstgörare

Som beväringar och civiltjänstgörare definieras de personer som fullgör sin värnplikt eller civiltjänst under årets sista vecka. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen beväringar och civiltjänstgörare av befolkningen, %

Som beväringar och civiltjänstgörare definieras de personer som fullgör sin värnplikt eller civiltjänst under årets sista vecka. Personer som deltog i reservövning under räkningsveckan betraktas inte som beväringar. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Pensionärer exkl. arbetslöshetspensionärer

Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Alla som fyllt 74 år har betraktats som pensionärer. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen pensionärer av befolkningen, %

Som pensionär räknas alla som enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen lyfter pension (exkl. familjepension, deltidspension) och som inte förvärvsarbetar. Alla som fyllt 74 år har betraktats som pensionärer. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Övriga utanför arbetskraften

Gruppen övriga utanför arbetskraften består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen övriga personer utanför arbetskraften av befolkningen, %

Gruppen övriga utanför arbetskraften består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 18-24-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 18-24-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 25-34-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 25-34-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 35-44-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 35-44-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 45-54-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 45-54-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 55-59-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 55-59-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Sysselsatta 60-64-åringar

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Relativt sysselsättningstal för 60-64-åringar, %

Till den sysselsatta arbetskraften hör alla 18-74-åringar, som förvärvsarbetade den sista veckan under året och som inte var arbetslösa arbetssökande i arbetskraftsbyrån eller fullgjorde värnplikt eller civiltjänst. Det relativa sysselsättningstalet är andelen sysselsatta av åldersklassens befolkning. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Företagare

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Företagarnas andel av sysselsatta, %

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Manliga företagare

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Andelen manliga företagare av de sysselsatta männen, %

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Kvinnliga företagare

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Andelen kvinnliga företagare av de sysselsatta kvinnorna, %

Som företagare definieras personer i åldern 18-74 år vars företagarpensionsförsäkring var i kraft under årets sista vecka och som inte var arbetslösa den sista arbetsdagen under året och inte heller var beväringar eller civiltjänstepliktiga under den sista veckan under året. Om en person samtidigt med företagarpensionsförsäkringen har ett anställningsförhållande förutsätts att företagarinkomsterna är större än löneinkomsterna. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Antalet arbetsplatser i området

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Förändring i antalet arbetsplatser från året innan, %

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Förändring i antalet arbetsplatser under fem år, %

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Mäns arbetsplatser i området

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Kvinnors arbetsplatser i området

Antalet personer som arbetar inom ett visst område kan användas för att beskriva antalet arbetsplatser i området. Man tänker sig då att varje sysselsatt person bildar en arbetsplats. På så sätt bildar också deltidsarbetande personer en arbetsplats. Anställningsförhållanden kan också vara av tillfällig och kortvarig natur. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Arbetsplatser inom primärproduktion

Primärproduktionen omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: A Jordbruk, skogsbruk och fiske. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom primärproduktionen, %

Primärproduktionen omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: A Jordbruk, skogsbruk och fiske. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom förädling

Förädling omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral, C Tillverkning, D Försörjning av el, gas, värme och kyla, E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering samt F Byggverksamhet. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom förädling, %

Förädling omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: B Utvinning av mineral, C Tillverkning, D Försörjning av el, gas, värme och kyla, E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering samt F Byggverksamhet. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom servicenäringarna

Servicenäringarna omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, H Transport och magasinering, I Hotell- och restaurangverksamhet, J Informations- och kommunikationsverksamhet, K Finans- och försäkringsverksamhet, L Fastighetsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, P Utbildning, Q Vård och omsorg; sociala tjänster, R Kultur, nöje och fritid, S Annan serviceverksamhet, T Förvärvsarbete i hushåll. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom tjänster, %

Servicenäringarna omfattar följande klasser i näringsgrensindelningen TOL 2008: G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar, H Transport och magasinering, I Hotell- och restaurangverksamhet, J Informations- och kommunikationsverksamhet, K Finans- och försäkringsverksamhet, L Fastighetsverksamhet, M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster, O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, P Utbildning, Q Vård och omsorg; sociala tjänster, R Kultur, nöje och fritid, S Annan serviceverksamhet, T Förvärvsarbete i hushåll. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser med okänd näringsgren

Omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: X Näringsgrenen okänd. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser med okänd näringsgren, %

Omfattar följande klass i näringsgrensindelningen TOL 2008: X Näringsgrenen okänd. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom tillverkning

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom tillverkning, %

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom tillverkning, män

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom tillverkning av alla arbetsplatser bland män, %

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland män (män sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom tillverkning, kvinnor

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen

Andelen arbetsplatser inom tillverkning av alla arbetsplatser bland kvinnor, %

Tillverkning omfattar klass C i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland kvinnor (kvinnor sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom byggverksamhet

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom byggverksamhet, %

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom byggverksamhet, män

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom byggverksamhet av alla arbetsplatser bland män, %

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland män (män sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom byggverksamhet, kvinnor

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom byggverksamhet av alla arbetsplatser bland kvinnor, %

Byggverksamhet omfattar klass F i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland kvinnor (kvinnor sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom handeln

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom handel, %

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom handel, män

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom handel av alla arbetsplatser bland män, %

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland män (män sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom handel, kvinnor

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom handel av alla arbetsplatser bland kvinnor, %

Handeln omfattar klass G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland kvinnor (kvinnor sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom hotell- och restaurangverksamhet

Hotell- och restaurangverksamhet omfattar klass I i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom hotell- och restaurangverksamhet, %

Hotell- och restaurangverksamhet omfattar klass I i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom utbildning

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom utbildning, %

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom utbildning, män

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom utbildning av alla arbetsplatser bland män, %

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland män (män sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom utbildning, kvinnor

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom utbildning av alla arbetsplatser bland kvinnor, %

Utbildning omfattar klass P i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland kvinnor (kvinnor sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster, %

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster, män

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster av alla arbetsplatser bland män, %

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland män (män sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster, kvinnor

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom vård och omsorg samt sociala tjänster av alla arbetsplatser bland kvinnor, %

Vård och omsorg samt sociala tjänster omfattar klass Q i näringsgrensindelningen TOL 2008. Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser bland kvinnor (kvinnor sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Arbetsplatser inom informationssektorn

Som arbetsplatser inom informationssektorn har räknats antalet anställda inom näringsgrenarna varu-, tjänste- och innehållsproduktion (omfattande definition). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen.

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn, %

Som arbetsplatser inom informationssektorn har räknats antalet anställda inom näringsgrenarna varu-, tjänste- och innehållsproduktion (omfattande definition). Andelen har beräknats på basis av alla arbetsplatser (sysselsatta i området). Källa: Sysselsättningsstatistik, Statistikcentralen