12i9 -- Valdeltagandet bland Finska medborgare som bor i Finland i riksdagsvalen, 1908-2023

Dokumentation för statistiken . uppgift saknas Rösträtt Allmän och lika rösträtt i och med valreformen 1906, då kvinnorna fick rösträtt,rösträttsåldern 24 år. En förutsättning för allmän rösträtt är finskt medborgarskap, ålder enligt vallagen och nödvändig mantalsskrivning för fastställande av rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 21 år vid det statliga valet år 1944, år 1969 sänktes den till 20 år och år 1972 till 18 år. Åren 1972-1995 infördes i resp. kommuns vallängder för röstningsområdena alla de personer som fyllt 18 år före utgången av året före valåret, som har haft hemort i Finland enligt lagen om befolkningsböcker den första dagen året före valåret och som inte av särskild orsak var utan rösträtt. Röstberättigade var också de finska medborgare som fyllt 18 år före utgången av 1974 och som var eller hade varit införda i befolkningsböckerna i Finland. Dessa röstberättigade som inte var mantalsskrivna i Finland 1.1.1974 infördes i vallängden för den valkrets som omfattade den kommun i vars befolkningsböcker anteckningar senast gjorts. De personer som inte var mantalsskrivna i Finland hade möjlighet att använda sin rösträtt bara i förhandsröstningen. I riksdagsmannavalet 1975 hade rösträtten utvidgats så att rösträtten omfattade också finska medborgare som inte var mantalsskrivna i Finland. Fr.o.m. år 1999 var alla finska medborgare som senast valdagen fyllde 18 år röstberättigade, oberoende av bostadsort. År 1975 gjorde revideringen av folkbokföringen det möjligt att utvidga rösträtten också till s.k. utlandsfinländare, dvs. till dem som inte är mantalsskrivna i Finland detmantalsskrivningsår som vallängderna baserar sig på. Finska medborgare som är bosatta utomlands fick rösta för första gången i riksdagsvalet år 1975. Då antecknades finska medborgare som inte var mantalsskrivna i Finland särskilda vallängder per valkrets och de hade rätt att utnyttja sin rösträtt bara i förhandsröstningen. År 1996 ändrades förfarandet och i riksdagsvalet år 1999 anteckandes alla röstberättigade i ett röstregister. Sedan dess har utlandsfinländare (utöver i förhandsröstningen) kunnat delta i val också under den egentliga valdagen. Samtidigt gick man miste om möjligheten att statistikföra valresultaten separat för utlandsfinländarnas del, se kasserade sedlar 1999 =>

Uppgifter

Kasserade röster (antal)

Vallagens 85 § innehåller bestämmelser om ogiltiga röstsedlar. En röstsedel kan ogiltigförklaras på bl.a. följande grunder:
1) valkuvertet innehåller flera röstsedlar eller också något annat än en röstsedel
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning
3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka
4) röstsedeln är ostämplad
5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses
6) på röstsedeln har skrivits den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denne, eller någon annan obehörig anteckning.

Kasserade röster (antal)

Förutom antalet röstsedlar som ogiltigförklarats på dessa grunder statistikförs även antalet blanka röstsedlar.

Andel kasserade röster (%)

Vallagens 85 § innehåller bestämmelser om ogiltiga röstsedlar. En röstsedel kan ogiltigförklaras på bl.a. följande grunder:
1) valkuvertet innehåller flera röstsedlar eller också något annat än en röstsedel
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning
3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka
4) röstsedeln är ostämplad
5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses
6) på röstsedeln har skrivits den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denne, eller någon annan obehörig anteckning.

Andel kasserade röster (%)

Förutom antalet röstsedlar som ogiltigförklarats på dessa grunder statistikförs även antalet blanka röstsedlar.