13yh -- Riksdagsvalet, analys, 2019-2023

Dokumentation för statistiken Uppgiftsinnehåll:
Röstningsområdena har grupperats separat efter respektive bakgrundsvariabel i tre till antalet lika stora grupper. Valresultatet jämförs enligt valkrets i varje klass med resultatet i det föregående riksdagsvalet. Klassificeringen av röstningsområden grundar sig på uppgifter om de röstberättigade som fåtts ur rösträttsregistret och på Statistikcentralens uppgifter. Följande bakgrundsvariabler används för klassificering av områdena: sysselsättning, näringsstruktur, andel pensionärer, väljarstödet för fyra partier, urbaniseringsgrad, andel barn under 7 år av befolkningen samt inkomstnivå. Analysen har gjorts för hela landet och för respektive valkrets med undantag av Åland. Tolkning av resultat:
Resultaten förklarar partiernas framgång jämfört med det föregående riksdagsvalet. De positiva siffrorna visar att partiet jämfört med det föregående valet vann den procentandel som siffran visar. På motsvarande sätt uttrycker negativa siffror en förlust. Ett valresultat kan inte beräknas på basis av tabellerna. Material:
Analysen baserar sig på en granskning efter röstningsområde. Som primärmaterial valdes de röstningsområden vars gränser inte ändrats eller bara ändrats något från det föregående valet. Små röstningsområden med färre än 1 000 röstberättigade slås samman så att områdets medelstorlek blir ungefär 2 000 röstberättigade. För varje variabels del har valkretsens röstningsområden indelats i tre grupper på basis av egenskaperna hos den röstberättigade befolkning som bor där. Bakgrundsvariabler: 1. Sysselsättning 2. Näringsstruktur
- Materialet indelas i tre grupper efter dem som arbetar inom näringarna. Vid tolkning av tabellen ska det observeras att lantbruket inte är den huvudsakliga näringen i många röstningsområden, servicen dominerar överallt. Till lantbruksområden väljs den tredjedel av röstningsområdena där andelen lantbruksföretagare är störst bland de sysselsatta. Av de återstående 2/3 väljs den del med flest industriarbetare till industriområden. Den återstående tredjedelen betraktas som serviceområden. 3. Andel pensionärer av de röstberättigade 4. Partiernas väljarstöd
- Den bästa tredjedelen är den tredjedel av röstningsområdena där partiet i procent fick flest röster i det föregående riksdagsvalet. 5. Urbaniseringsgrad
- Områdena delas in efter tätortsgrad, dvs. andelen invånare som bor i tätorter. Som stadsområden betraktas röstningsområden i städer med över 50 000 invånare. Om dessa utgör mer än en tredjedel av röstningsområdena i valkretsen, väljs dock de röstningsområden som har den högsta tätortsgraden till stadsområden så att en tredjedel av röstningsområdena hör till denna klass. De som inte ryms med betraktas som befolkningscentrumområden. Bland röstningsområdena utanför de stora städerna betraktas halvan med högre tätortsgrad som befolkningscentrumområden och halvan med lägre tätortsgrad som glesbygdsområden 6. Andel barn under 7 år av befolkningen 7. Inkomstnivå

Parti

Med parti avses en registrerad förening som införts i justitieministeriets partiregister. Partier är ideella föreningar som grundats i syfte att påverka politiska angelägenheter. Partimedlemmarna hör vanligen till någon av partiets lokalföreningar.

Parti

SDP = Finlands Socialdemokratiska Parti
SAF = Sannfinländarna
SAML = Samlingspartiet
CENT = Centern i Finland
GRÖNA = Gröna förbundet
VÄNST = Vänsterförbundet
SFP = Svenska folkpartiet i Finland
KD = Kristdemokraterna i Finland (KD)
LIIKE = Rörelse.nu
LIBE = Liberalpartiet - Frihet att välja
Piratp. = Piratpartiet
EOP = Djurrättspartiet
FP = Feministiska partiet
KaL = Medborgarförbundet
KL = Korjausliike
SKE = Finska Folket Först
AP = Öppna Partiet
FKP = Finlands Kommunistiska Parti
KRIP = Kristall Parti
VKK = Valta kuuluu kansalle
VL = Frihetsalliansen
SML = Sinimusta Liike